Vi vet det vi vet! Det vi inte vet, tar vi reda på...

Vi har en ganska så genomarbetad strategi för hur kvalitetsarbetet är förankrat med utvecklingsarbetet på vår skola. Vi har en utvecklingsgrupp som består av fyra förstelärare och två skolledare. Det är utvecklingsgruppen som planerar, genomför och utvärderar skolans utvecklingsinsatser, medan det i dagsläget huvudsakligen är rektor som verkar för kvalitetssäkringen.

Utvecklingsgruppen har 1 ½ strategidag varje läsår. En på våren, då vi planerar hur utvärderingen ska gå till och en ½ på hösten när vi sätter kalendariet och beslutar vilken typ av data vi behöver samla in under året för att kunna följa upp och utvärdera. Där emellan träffas vi 1 ½ timme varannan vecka för pedagogiska samtal samt förbereda aktiviteter inför lärande samtal och aktiviteter med kollegor.

Skolutveckling och kvalitetsarbete måste gå ”hand i hand”. Det är så himla lätt att tro att skolutveckling är kvalitetsarbete och att kvalitetsarbete är skolutveckling. Men, vår erfarenhet säger att dessa båda måste leva i symbios för att det ska ge effekt, samtidigt som de måste hållas isär för att processerna ska bli tydliga.

I vårt arbete på Olympiaskolan är det kvalitetsarbetet som all skolutveckling utgår ifrån. Kvalitetsarbetet ska synliggöra styrkor och utmaningar i rutiner och mötesstrukturer, utvecklingsinsatser, lärares lärande och undervisningens kvalitet. För att kunna ha ett utvecklingsarbete så måste det finnas en gemensam vision kring HUR vi vill att utbildningen på vår skola ska yttra sig, samt mål och insatser som följer visionen.

Kvalitetsarbete på Olympiaskolan har för syfte att kvalitetssäkra arbetet på flera nivåer dvs övergripande skolnivå, klassnivå och elevnivå, medan utvecklingsinsatserna primärt riktas mot skol- och klassnivå för att få synbara effekter på elevnivå.

Vi följer därför upp övergripande strukturer på skolnivå som har för syfte att skapa förutsättningar på klassnivå så dessa kan skapa förutsättningar för elevers lärande. Oavsett vilken nivå som skolutveckling eller kvalitetsarbetet sker, måste fokus enligt oss alltid utgå från elevers lärande. Men utvecklingsarbetet måste läggas upp på ett sätt som lite liknar ”råttan på repet” och detta förutsätter att varje del i styrkedjan har koll på sitt eget uppdrag i utvecklings- respektive kvalitetsarbetet.

På utvecklingsgruppens strategidag kvalitetssäkras Olympiaskolans insatser på skolnivå. Eftersom utvecklingsgruppen är relativt liten fungerar det alldeles utmärkt att följa upp och utvärdera med stöd av SIPA. Utifrån denna metod tittar vi på våra egna möten med innehåll, frekvens och korrelation till vårt uppdrag. Vi följer även upp vår upplevelse av de utvecklingsinsatser som genomförts under året och planerar för utvärderings- och analysfrågor till lärarna som tagit del av insatserna. Detta gör att vi kan jämföra utvecklingsgruppens intentioner med skolutvecklingsinsatser med lärarnas upplevelse av dem. Vi kan även jämföra lärarnas upplevelse av utvecklingsinsatsen med elevernas progression av lärande i form av måluppfyllelse.

I SIPAn framkommer att utvecklingsgruppen upplever sig ha fångat upp vissa funderingar hos lärarna i alla de kollegiala samtal som genomförts under läsåret. Det som fångats upp har bland annat handlat om att några lärare upplever flera parallellprocesser i utvecklingsarbetet. Det har även uppmärksammats att vissa lärare endast använder utvecklingsprioriterade modeller och metoder vid de tillfällen då de ska redovisa eller lämna in uppgifter till nästkommande träff. Detta borde då innebära att de inte fullt ut provat integrera metoder och modeller i sin planering eller undervisning. Det uppstod flera tankar och funderingar på vad det är som styr lärarnas planering av undervisning, läroplan kontra läromedel. Ser det olika ut i olika ämnen? Ser det olika ut från lärare till lärare? Vad är det som skiljer och vilka effekter får det?

För att veta och inte tro börjar vi fundera på hur vi ska formulera våra utvärderingar till lärarna för att få svar på de frågor som uppstått.

Eftersom vi kommer att använda oss av datateams metoden behöver vi fundera på hur vi kan ta fram data som styrker eller avskriver de funderingar vi har.

OM det är så att man som lärare inte använder läroplanen som utgångspunkt i sin planering av undervisning utan primärt utgår från läromedel, med eller utan lärarhandledning, finns en risk lärarens undervisning tappar lärandefokus och undervisningen riskerar att bli fragmentiserad och aktivitetsstyrd. En aktivitetsstyrd undervisning riskerar att tappa fokus från elevernas lärandeprogression som krävs för att utveckla skolförmågor och risken finns att ett allt för stort fokus riktas enbart mot färdigheter.

Vi behöver därför fundera på vad som skiljer en lärande orienterad kontra en aktivitetsstyrd undervisning och hur vi kan synliggöra detta på en övergripande skolnivå.

När vi i utvecklingsgruppen planerar utvecklingsinsatser på skolan har vi alltid ett läroplanstänk. Samtliga utvecklingsinsatser har för avsikt att knyta an till vårt läroplansuppdrag oavsett vilka metoder eller modeller som valts. Vår fundering i utvecklingsgruppen är nu ”Hur tydliga har vi varit med detta?” OM vi inte på ett tydligt sätt kopplar de utvecklingsinsatser som vi har med läroplansuppdraget kan insatserna uppfattas som parallellprocesser och som ”tomtebloss” och OM vi inte sammanhangsmarkera så kommer de inte heller att bli mer än så. Detta behöver vi fundera vidare på...

Olympiaskolan formulerar även mål för det kollegiala lärandet för lärare. Dessa mål kan ses som ett medel för fokusområde och måluppfyllelse. I Olympiaskolans fokusområden beskrivs målen som riktas mot elevers lärande där även förväntade effekter finns definierade.

Under junidagarna kommer lärarna på Olympiaskolan som vanligt att genomföra 3 separata utvärderingar.

1. En individuell utvärdering som sker i enkätform, genomförs för 6e året i rad. Denna enkät besvarar frågor kring lärarens professionella arbete i klassrummet, lärarens eget lärande, upplevelse av utvecklingsinsatser, samt möjligheter i att undervisa utifrån läroplanens intentioner.

2. En grupputvärdering som sker i arbetslagen. Det är skolans förstelärare som är samtalsledare och dokumenterar denna utvärdering. Denna del ska besvara frågor kring samarbete, mötesstrukturer, innehåll på studiedagar och kollegialt lärande samt förutsättningar att vara med och påverka sin arbetssituation och uppdrag som lärare.

3. Utvärdering av effekten av lärarens undervisning. Läraren genomför analys av elevernas resultat i samtliga ämnen samt ställer hypoteser av troliga orsaker till resultatet på gruppnivå.

Andra underlag som vi kommer använda i analysen är lärarnas fredagsreflektioner ( lärarna dokumenterar varje vecka sina reflektioner kring sin egen undervisning), lärares behörighetsnivå och lärarkontinuitet. Underlag som används på elevnivå är bland annat elevenkäter ”självskattning av mindset”, trygghetsenkät, måluppfyllelse, betyg, bedömningsstöd och olika former av screenings som genomförs under året.

Ovanstående resultat kommer att sammanställas i början av sommaren och utifrån den kommer en övergripande analys att genomföras. Delar av analysen kommer därefter att skickas till huvudmannen.