Tid är inte linjär. Tid är som byggstenar, där framtiden ligger på nutid och dåtid.

Vi träffade Tobias Degsell redan igår och fick då en lite teaser på vad dagens program skulle innehålla. När man väljer ett spår som heter “Datastyrd skolutveckling” så skapas det en hel del föreställningar kring vad detta kommer att innehålla. “Vilken data är det vi ska titta på?” “Hur ska vi analysera den datan…” Men Tobias menar att data inte är allt. Man kan få reda på vad och hur med stöd av data, men aldrig varför. Även om data inte är allt, så måste vi inse att vi inte VET någonting om vi inte utgår från data. Vi kan tycka en massa. Men veta kan vi inte om vi inte… tjaaa, vet!

För att komma på nya saker krävs ett visst mått av kreativitet. Alla kan vara kreativa, men allt är inte kreativt. Kreativitet innebär att tänka nytt och annorlunda. Men för att vara kreativ krävs även att du faktiskt genomför dina tankar, för att se om det utvecklade sig på det sätt som du tänkt. Det krävs ett mod för att genomföra dina kreativa tankar. För när du genomför något nytt och annorlunda innebär det en risk, en risk för att det inte blir som du tänkt. Om man gör på ett sätt som man alltid brukar krävs inget risktagande. Man vet vad och att man kan och kan även förutspå vilket resultat man får. Men, man är inte kreativ när man gör det man brukar göra även om det av många upplevs som ganska så bekvämt.

För att lyckas lösa komplicerade problem krävs inte bara kreativitet. Det krävs även att man är envis. Komplicerade problem tar tid att lösa och det kräver uthållighet. Ska man vara framgångsrik så krävs utöver kreativitet och envishet även att man är nyfiken, att man är lite respektlös, att man har mod, många kontakter och nätverk samt även lite andra ingredienser. Men för att kunna lösa riktigt komplexa problem, kräv även att vi samverkar med människor som har andra perspektiv, andra kompetenser, kvalitéer och inte tycker och tänker precis likadant som en själv. Här stöter vi ofta på en hel del bekymmer. Det är inte bara så att vi dras till likasinnade. Det är även så att i en kreativ process där vi upplever att vi kommit på något smart, är vi inte alltid så benägna av att dela med oss av detta. OM vi dock vill dela med oss, så är vi inte alltid så benägna att dela med oss till personer som kanske INTE tycker att vår lösning är exakt lika briljant som vi själva. Därför finns en ganska stor risk att vi inte upptäcker fel eller misstag i vår lösning.

För att lyckas och bli framgångsrik i att skapa nytt, krävs som sagt samarbete och åter samarbete. Komplexa problem kräver mångfald och flera perspektiv. Lika och likhet, menar Tobias, leder inte till excellens utan till enfald, som han menar är motsatsen till mångfald. Man får ALDRIG bli så kär i sina egna idéer så man väljer bort andras perspektiv och risken av att bli kritiserad. Men, för att kunna ta emot kritik och även ge krävs förtroende i kommunikationen. För att kunna ge kritik som tas emot på ett bra sätt, behöver det finnas en ödmjukhet från både den som ger och den som får.

Det kan vara en utmaning att kunna få andra perspektiv från den egna branschen. Därför måste vi börja samverka med andra aktörer inom andra branscher. Vi kan tro att de inte vet något om våra problem, men många gånger har de hanterat liknande och har perspektiv och erfarenheter som inte liknar våra. För att lyckas måste vi bygga broar, menar Tobias, bygga broar till nya kontakter och nya perspektiv.

Allt börjar som sagt med data! Man kan inte titta på allt, utan man måste välja något att börja med. För att samla och analysera data måste man vara strukturerad och Tobias ser det som om att man måste bygga bit för bit.

Det första vi måste göra när vi står inför ett problem som vi vill hitta en lösning på, är att klassificera om det är ett enkelt problem, ett komplicerat problem, eller om det är ett komplext problem. Beroende på vilken typ av problem vi ställs inför avgör på vilket sätt vi ska gå an det. Detta eftersom man inte kan mäta komplexa problem på samma sätt som man mäter enkla.

Enkla problem ska vi kunna lösa ganska så snabbt och enkelt. Det krävs inte så mycket tankekraft att lösa dem, utan det sker mer utifrån rutin. Vi måste hitta ett effektivt sätt att lösa denna kategori av arbetsuppgifter för att kunna lägga mer tid på de komplexa problemen och uppgifterna som måste lösas. Komplexa problem och uppgifter kräver tid och uthållighet. De kräver fokus och det krävs olika perspektiv för att hitta de bästa lösningarna. Det är därför, menar Tobias, att vi måste kategoriserar våra uppgifter (oavsett vilket uppdrag vi sitter på) för att kunna prioritera och frigöra tid. När vi planerar vårt arbete behöver vi även lägga in en variation mellan enkla, komplicerade och komplexa uppgifter. INGEN orkar syssla med komplexa uppgifter en hel dag. Då kokar vår hjärna över. Vi måste ge vår hjärna lite vila ibland. Då är det perfekt att genomföra några enkla uppgifter.