Som att gå på skattjakt…

Det är en härlig känsla när alla resultat är sammanställda och det är dags att försöka ursköna mönster och orsakssamband. Nu är det dags...

Vi har i år ganska mycket data som behöver analyseras för att se om våra insatser fått den effekt som vi önskat. Det som varit primärt i vårt utvecklingsarbete har handlat om att försöka utveckla våra elevers positiva lärandeidentitet eftersom vi hoppas och tror att detta kan öka deras lärande. Det är inte helt enkelt att hitta metoder i att utveckla positiv lärandeidentitet, men när vi läst in oss på Carol Dwecks mindset och Angela Duckworths GRIT så tycker vi att positiv lärandeidentitet och dynamiskt mindset är två begrepp som påminner mycket om varandra. Jag tänker också att dynamiskt mindset eller positiv lärandeidentitet är en förutsättning att utveckla GRIT, men det ska vi inte fördjupa oss i nu.

Syftet med att utveckla positiv lärandeidentitet eller dynamiskt mindset i skolan handlar som sagt primärt om att våra elevers lärande ska öka. Med vårt utvecklingsarbete önskar vi att våra elever ska våga och gilla att ta sig an uppgifter som de ännu inte behärskar. Att de har en förståelse för vad det innebär att lära sig nya saker. Att det vågar och vill ta sig utanför bekvämlighetszonen, att de gör fel och förstår att det är en del av att lära sig, att misslyckas är första steget till att lyckas... Listan kan göras lång.

Anledningen till att vi gett oss in i utvecklingsområde kring positiv lärandeidentitet har haft flera olika ingångar. En av de primära handlar om att vi genom åren haft en låg frekvens av betygen A och B samtidigt som måluppfyllelsen är ok. Vi har även identifierat att flera lärare inte känner sig bekväma när de ska ge feedback, delvis eftersom vi läst Dylan Wiliams och att feedback kan verka negativt på inlärningen om den ges fel vilket skapat en osäkerhet kring ”vad är fel feedback?”.

Utifrån dessa funderingar har vi på Olympiaskolan under läsåret haft litteraturstudier i det kollegiala lärandet där vi läst Nottingham och Larssons bok Utmanande tankesätt.

Nottingham och Larson menar att man inte kan se så stora effekter på elevers måluppfyllelse kopplat till mindset, om man inte arbetar strukturerat med mindset tillsammans med lärandemålen. Detta är ju spännande eftersom vi under ett flertal år arbetat med lärandematriser för att synliggöra lärandemålen för eleverna och i vår personalenkät finns flera frågeställningar kring i vilken grad våra lärare använder sig av lärandematriser i sin undervisning.

Då så… vilken data har jag mer som belyser dessa olika områden?

I höstas genomförde samtliga elever på Olympiaskolan en enkät där de skattade sig själva utifrån mindset. Denna enkät genomfördes nu igen under våren för att kunna se om vi gjort några förflyttningar med våra utvecklingsinsatser. Vi kan se att vissa årskurser gjort positiv förflyttning, andra står på samma och någon gjort en negativ förflyttning. Hur kan detta komma sig? Jag behöver ny/annan data som kan förklara för mig varför eleverna i de olika årskurserna utvecklats olika vad gäller positiv lärandeidentitet eller dynamiskt mindset.

Den data som vi använt för att söka orsakssamband är personalenkäter som vi genomför varje år där vi utvärderar vårt arbete, lärarnas uppföljningar av det kollegiala lärandet samt lärarnas lektionsreflektioner som genomförs varje fredag.

Det som vi nu är nyfikna på är om det på vår skola finns någon korrelation mellan aktivt arbete med positiv lärandeidentitet/mindset, aktivt arbete med lärandemålen dvs lärandematriser och elevers mindset.

Vi har tagit fram en analysmodell utifrån ovanstående (se bild till höger) för att försöka se om det finns något samband.

Vänster uppe - Hög användning av lärandematriser och lågt fokus på mindset.

Höger uppe - Hög användning av lärandematriser och hög fokus på mindset.

Vänster nere - Låg användning av lärandematriser och lågt fokus på mindset.

Höger nere - Låg användning av lärandematriser och hög fokus på mindset.

När vi "ploppar in" våra resultat av lärarnas enkäter och utvärderingar hittar vi ett tydligt samband mellan elevernas resultat i självskattningsenkäten och hur lärarna har uppgett att de arbetar med lärandematriser och positiv lärandeidentitet/mindset.

Lärarna har reflekterat över sin undervisning varje fredag och frågeställningarna i år har utgått från mindset. Vi kommer därför även att analysera deras lektionsreflektioner för att urskilja mönster som bekräftar eller förkastar vår teori. Mönster som vi sökt i lektionsreflektionerna är om lärarna Kopplar lärandematriser till mindset, Kopplar lärandeaktiviteter till mindset och/eller Använder någon strategi/metod i sin undervisning för att utveckla mindset.

Vilka samband har vi då sett? Vi kan se att i de årskurser där elevernas utveckling vad gäller positiv lärandeidentitet/dynamiskt mindset har ökats mest, har undervisats av lärare som hamnar i den högra övre rutan i vår analysmodell. De klasser som inte ökat men som mer eller mindre behållit samma nivå av mindset vid båda avstämningstillfällena hamnar i den övre vänstra rutan. De som hamnat i den högra nedre rutan har antingen försämrat sitt resultat eller bibehållit samma som vid första avstämningstillfället.

Den årskurs som gjort den största förflyttningen har lärare som mycket tydligt hamnar i den högra övre rutan. Man kan även utläsa av dessa lärares lektionsreflektioner att de systematiskt använder ett språk och förhållningssätt som främjar dynamiskt mindset tillsammans med lärandematriser där de kopplar progression i lärandemålen till den aktuella undervisningens syfte med vad, hur och varför utifrån både förmågor och färdigheter.

Det går naturligtvis inte att dra några vetenskapliga slutsatser utifrån detta men det ger oss vissa indikationer och väcker en hel del nya frågor.

Utifrån våra resultat så verkar det som om det inte räcker med att man som lärare peppar och säger att eleven måste träna för att lära sig, även om detta till viss del har en positiv effekt utan "peppet" måste kopplas till en tydlig progression i ett lärandemål som till exempel beskrivs i en lärandematris.