Som att gå på skattjakt…

Det är en härlig känsla när alla resultat är sammanställda och det är dags att försöka ursköna mönster och orsakssamband. Nu är det dags...

Vi har i år ganska mycket data som behöver analyseras för att se om våra insatser fått den effekt som vi önskat. Det som varit primärt i vårt utvecklingsarbete har handlat om att försöka utveckla våra elevers positiva lärandeidentitet eftersom vi hoppas och tror att detta kan öka deras lärande. Det är inte helt enkelt att hitta metoder i att utveckla positiv lärandeidentitet, men när vi läst in oss på Carol Dwecks mindset och Angela Duckworths GRIT så tycker vi att positiv lärandeidentitet och dynamiskt mindset är två begrepp som påminner mycket om varandra. Jag tänker också att dynamiskt mindset eller positiv lärandeidentitet är en förutsättning att utveckla GRIT, men det ska vi inte fördjupa oss i nu.

Syftet med att utveckla positiv lärandeidentitet eller dynamiskt mindset i skolan handlar som sagt primärt om att våra elevers lärande ska öka. Med vårt utvecklingsarbete önskar vi att våra elever ska våga och gilla att ta sig an uppgifter som de ännu inte behärskar. Att de har en förståelse för vad det innebär att lära sig nya saker. Att det vågar och vill ta sig utanför bekvämlighetszonen, att de gör fel och förstår att det är en del av att lära sig, att misslyckas är första steget till att lyckas... Listan kan göras lång.

Anledningen till att vi gett oss in i utvecklingsområde kring positiv lärandeidentitet har haft flera olika ingångar. En av de primära handlar om att vi genom åren haft en låg frekvens av betygen A och B samtidigt som måluppfyllelsen är ok. Vi har även identifierat att flera lärare inte känner sig bekväma när de ska ge feedback, delvis eftersom vi läst Dylan Wiliams och att feedback kan verka negativt på inlärningen om den ges fel vilket skapat en osäkerhet kring ”vad är fel feedback?”.

Utifrån dessa funderingar har vi på Olympiaskolan under läsåret haft litteraturstudier i det kollegiala lärandet där vi läst Nottingham och Larssons bok Utmanande tankesätt.

Nottingham och Larson menar att man inte kan se så stora effekter på elevers måluppfyllelse kopplat till mindset, om man inte arbetar strukturerat med mindset tillsammans med lärandemålen. Detta är ju spännande eftersom vi under ett flertal år arbetat med lärandematriser för att synliggöra lärandemålen för eleverna och i vår personalenkät finns flera frågeställningar kring i vilken grad våra lärare använder sig av lärandematriser i sin undervisning.

Då så… vilken data har jag mer som belyser dessa olika områden?

I höstas genomförde samtliga elever på Olympiaskolan en enkät där de skattade sig själva utifrån mindset. Denna enkät genomfördes nu igen under våren för att kunna se om vi gjort några förflyttningar med våra utvecklingsinsatser. Vi kan se att vissa årskurser gjort positiv förflyttning, andra står på samma och någon gjort en negativ förflyttning. Hur kan detta komma sig? Jag behöver ny/annan data som kan förklara för mig varför eleverna i de olika årskurserna utvecklats olika vad gäller positiv lärandeidentitet eller dynamiskt mindset.

Den data som vi använt för att söka orsakssamband är personalenkäter som vi genomför varje år där vi utvärderar vårt arbete, lärarnas uppföljningar av det kollegiala lärandet samt lärarnas lektionsreflektioner som genomförs varje fredag.

Det som vi nu är nyfikna på är om det på vår skola finns någon korrelation mellan aktivt arbete med positiv lärandeidentitet/mindset, aktivt arbete med lärandemålen dvs lärandematriser och elevers mindset.

Vi har tagit fram en analysmodell utifrån ovanstående (se bild till höger) för att försöka se om det finns något samband.

Vänster uppe - Hög användning av lärandematriser och lågt fokus på mindset.

Höger uppe - Hög användning av lärandematriser och hög fokus på mindset.

Vänster nere - Låg användning av lärandematriser och lågt fokus på mindset.

Höger nere - Låg användning av lärandematriser och hög fokus på mindset.

När vi "ploppar in" våra resultat av lärarnas enkäter och utvärderingar hittar vi ett tydligt samband mellan elevernas resultat i självskattningsenkäten och hur lärarna har uppgett att de arbetar med lärandematriser och positiv lärandeidentitet/mindset.

Lärarna har reflekterat över sin undervisning varje fredag och frågeställningarna i år har utgått från mindset. Vi kommer därför även att analysera deras lektionsreflektioner för att urskilja mönster som bekräftar eller förkastar vår teori. Mönster som vi sökt i lektionsreflektionerna är om lärarna Kopplar lärandematriser till mindset, Kopplar lärandeaktiviteter till mindset och/eller Använder någon strategi/metod i sin undervisning för att utveckla mindset.

Vilka samband har vi då sett? Vi kan se att i de årskurser där elevernas utveckling vad gäller positiv lärandeidentitet/dynamiskt mindset har ökats mest, har undervisats av lärare som hamnar i den högra övre rutan i vår analysmodell. De klasser som inte ökat men som mer eller mindre behållit samma nivå av mindset vid båda avstämningstillfällena hamnar i den övre vänstra rutan. De som hamnat i den högra nedre rutan har antingen försämrat sitt resultat eller bibehållit samma som vid första avstämningstillfället.

Den årskurs som gjort den största förflyttningen har lärare som mycket tydligt hamnar i den högra övre rutan. Man kan även utläsa av dessa lärares lektionsreflektioner att de systematiskt använder ett språk och förhållningssätt som främjar dynamiskt mindset tillsammans med lärandematriser där de kopplar progression i lärandemålen till den aktuella undervisningens syfte med vad, hur och varför utifrån både förmågor och färdigheter.

Det går naturligtvis inte att dra några vetenskapliga slutsatser utifrån detta men det ger oss vissa indikationer och väcker en hel del nya frågor.

Utifrån våra resultat så verkar det som om det inte räcker med att man som lärare peppar och säger att eleven måste träna för att lära sig, även om detta till viss del har en positiv effekt utan "peppet" måste kopplas till en tydlig progression i ett lärandemål som till exempel beskrivs i en lärandematris.

Vi vet det vi vet! Det vi inte vet, tar vi reda på...

Vi har en ganska så genomarbetad strategi för hur kvalitetsarbetet är förankrat med utvecklingsarbetet på vår skola. Vi har en utvecklingsgrupp som består av fyra förstelärare och två skolledare. Det är utvecklingsgruppen som planerar, genomför och utvärderar skolans utvecklingsinsatser, medan det i dagsläget huvudsakligen är rektor som verkar för kvalitetssäkringen.

Utvecklingsgruppen har 1 ½ strategidag varje läsår. En på våren, då vi planerar hur utvärderingen ska gå till och en ½ på hösten när vi sätter kalendariet och beslutar vilken typ av data vi behöver samla in under året för att kunna följa upp och utvärdera. Där emellan träffas vi 1 ½ timme varannan vecka för pedagogiska samtal samt förbereda aktiviteter inför lärande samtal och aktiviteter med kollegor.

Skolutveckling och kvalitetsarbete måste gå ”hand i hand”. Det är så himla lätt att tro att skolutveckling är kvalitetsarbete och att kvalitetsarbete är skolutveckling. Men, vår erfarenhet säger att dessa båda måste leva i symbios för att det ska ge effekt, samtidigt som de måste hållas isär för att processerna ska bli tydliga.

I vårt arbete på Olympiaskolan är det kvalitetsarbetet som all skolutveckling utgår ifrån. Kvalitetsarbetet ska synliggöra styrkor och utmaningar i rutiner och mötesstrukturer, utvecklingsinsatser, lärares lärande och undervisningens kvalitet. För att kunna ha ett utvecklingsarbete så måste det finnas en gemensam vision kring HUR vi vill att utbildningen på vår skola ska yttra sig, samt mål och insatser som följer visionen.

Kvalitetsarbete på Olympiaskolan har för syfte att kvalitetssäkra arbetet på flera nivåer dvs övergripande skolnivå, klassnivå och elevnivå, medan utvecklingsinsatserna primärt riktas mot skol- och klassnivå för att få synbara effekter på elevnivå.

Vi följer därför upp övergripande strukturer på skolnivå som har för syfte att skapa förutsättningar på klassnivå så dessa kan skapa förutsättningar för elevers lärande. Oavsett vilken nivå som skolutveckling eller kvalitetsarbetet sker, måste fokus enligt oss alltid utgå från elevers lärande. Men utvecklingsarbetet måste läggas upp på ett sätt som lite liknar ”råttan på repet” och detta förutsätter att varje del i styrkedjan har koll på sitt eget uppdrag i utvecklings- respektive kvalitetsarbetet.

På utvecklingsgruppens strategidag kvalitetssäkras Olympiaskolans insatser på skolnivå. Eftersom utvecklingsgruppen är relativt liten fungerar det alldeles utmärkt att följa upp och utvärdera med stöd av SIPA. Utifrån denna metod tittar vi på våra egna möten med innehåll, frekvens och korrelation till vårt uppdrag. Vi följer även upp vår upplevelse av de utvecklingsinsatser som genomförts under året och planerar för utvärderings- och analysfrågor till lärarna som tagit del av insatserna. Detta gör att vi kan jämföra utvecklingsgruppens intentioner med skolutvecklingsinsatser med lärarnas upplevelse av dem. Vi kan även jämföra lärarnas upplevelse av utvecklingsinsatsen med elevernas progression av lärande i form av måluppfyllelse.

I SIPAn framkommer att utvecklingsgruppen upplever sig ha fångat upp vissa funderingar hos lärarna i alla de kollegiala samtal som genomförts under läsåret. Det som fångats upp har bland annat handlat om att några lärare upplever flera parallellprocesser i utvecklingsarbetet. Det har även uppmärksammats att vissa lärare endast använder utvecklingsprioriterade modeller och metoder vid de tillfällen då de ska redovisa eller lämna in uppgifter till nästkommande träff. Detta borde då innebära att de inte fullt ut provat integrera metoder och modeller i sin planering eller undervisning. Det uppstod flera tankar och funderingar på vad det är som styr lärarnas planering av undervisning, läroplan kontra läromedel. Ser det olika ut i olika ämnen? Ser det olika ut från lärare till lärare? Vad är det som skiljer och vilka effekter får det?

För att veta och inte tro börjar vi fundera på hur vi ska formulera våra utvärderingar till lärarna för att få svar på de frågor som uppstått.

Eftersom vi kommer att använda oss av datateams metoden behöver vi fundera på hur vi kan ta fram data som styrker eller avskriver de funderingar vi har.

OM det är så att man som lärare inte använder läroplanen som utgångspunkt i sin planering av undervisning utan primärt utgår från läromedel, med eller utan lärarhandledning, finns en risk lärarens undervisning tappar lärandefokus och undervisningen riskerar att bli fragmentiserad och aktivitetsstyrd. En aktivitetsstyrd undervisning riskerar att tappa fokus från elevernas lärandeprogression som krävs för att utveckla skolförmågor och risken finns att ett allt för stort fokus riktas enbart mot färdigheter.

Vi behöver därför fundera på vad som skiljer en lärande orienterad kontra en aktivitetsstyrd undervisning och hur vi kan synliggöra detta på en övergripande skolnivå.

När vi i utvecklingsgruppen planerar utvecklingsinsatser på skolan har vi alltid ett läroplanstänk. Samtliga utvecklingsinsatser har för avsikt att knyta an till vårt läroplansuppdrag oavsett vilka metoder eller modeller som valts. Vår fundering i utvecklingsgruppen är nu ”Hur tydliga har vi varit med detta?” OM vi inte på ett tydligt sätt kopplar de utvecklingsinsatser som vi har med läroplansuppdraget kan insatserna uppfattas som parallellprocesser och som ”tomtebloss” och OM vi inte sammanhangsmarkera så kommer de inte heller att bli mer än så. Detta behöver vi fundera vidare på...

Olympiaskolan formulerar även mål för det kollegiala lärandet för lärare. Dessa mål kan ses som ett medel för fokusområde och måluppfyllelse. I Olympiaskolans fokusområden beskrivs målen som riktas mot elevers lärande där även förväntade effekter finns definierade.

Under junidagarna kommer lärarna på Olympiaskolan som vanligt att genomföra 3 separata utvärderingar.

1. En individuell utvärdering som sker i enkätform, genomförs för 6e året i rad. Denna enkät besvarar frågor kring lärarens professionella arbete i klassrummet, lärarens eget lärande, upplevelse av utvecklingsinsatser, samt möjligheter i att undervisa utifrån läroplanens intentioner.

2. En grupputvärdering som sker i arbetslagen. Det är skolans förstelärare som är samtalsledare och dokumenterar denna utvärdering. Denna del ska besvara frågor kring samarbete, mötesstrukturer, innehåll på studiedagar och kollegialt lärande samt förutsättningar att vara med och påverka sin arbetssituation och uppdrag som lärare.

3. Utvärdering av effekten av lärarens undervisning. Läraren genomför analys av elevernas resultat i samtliga ämnen samt ställer hypoteser av troliga orsaker till resultatet på gruppnivå.

Andra underlag som vi kommer använda i analysen är lärarnas fredagsreflektioner ( lärarna dokumenterar varje vecka sina reflektioner kring sin egen undervisning), lärares behörighetsnivå och lärarkontinuitet. Underlag som används på elevnivå är bland annat elevenkäter ”självskattning av mindset”, trygghetsenkät, måluppfyllelse, betyg, bedömningsstöd och olika former av screenings som genomförs under året.

Ovanstående resultat kommer att sammanställas i början av sommaren och utifrån den kommer en övergripande analys att genomföras. Delar av analysen kommer därefter att skickas till huvudmannen.

Utmaningen att lära sig i skolan…

Den där lilla detaljen om att skola ska vila på vetenskaplig grund finner jag är mycket stimulerande. Jag har, under ett par år, på olika sätt förhållit mig och arbetat med denna formulering. Det som är spännande är att ju mer jag grotta ner mig och försöker förankra den skola jag är satt att driva, utifrån en vetenskaplig grund, desto mer motstånd och svårigheter upplever jag, att jag stöter på. Njee, där överdrev jag kanske lite. Även om jag upplever mig tryggare med vad skola på vetenskaplig grund kan innebära, är det många jag inte är överens med angående detta.

I motsats till vad många andra tycks uppleva som är svårighet, anser jag att lärarnas förhållningssätt och anammande av den vetenskapliga grunden är det minsta bekymret. Jag upplever att det vetenskapliga perspektivet väcker nyfikenhet och ett stort intresse hos den stora massan av lärare.

Dock kan det ibland bli problem när man blandar in högskolor och universitet, skolverk och skolinspektion och till viss del även huvudman. Hur kan det vara så? I mitt tycke upplever jag att ovanstående många gånger anser att det finns ETT rätt sätt att göra och det är det sätt de själva förespråkar oavsett skolans identifierade utvecklingsområde eller behov. Jag upplever att det hos ovanstående finns ett utbrett misstroende om skolans förmåga och professionalitet. Jag upplever även att detta misstroende antingen förminskar eller skapar klyftor. Om man som praktiker inte håller med ovanstående och anser att de insatser som förespråkas har en låg angelägenhet eller en låg grad av förankring i vad vi kan kalla verklighet. Ser ovanstående institutioner detta som ett bevis på praktikens låga förmåga och/eller professionalitet. Enligt dem måste då ”verkligheten” antingen förändras eller avgränsas. Jag säger inte att de har fel! Jag säger bara att de heller inte har rätt...

Min upplevelse är att många skolledare och lärare blir lite övergivna i sitt utvecklingsarbete, då det förväntas att detta bara ska funka. Om det inte sker på ett oklanderligt vis är det uppenbarligen något fel antingen på rektor eller på lärare. Men, på samma sätt som lärarens dörr till klassrummet var stängd för insyn på 1990-talet, är rektors dörr till utvecklingsarbetet stängt 2020.

Problemet är att det ligger lite i vår "natur" att veta allt och göra allt rätt. Detta är ju inte helt rationellt och det vet vi. Klart vi vet! Vi är ju lärare... eller har i varje fall varit... Därför behöver vi sätta "vår identitet" som allvetande orakel lite åt sidan och placera det egna lärandet i centrum.

Det som forskare och tjänstemän inom våra kontrollfunktioner tycks glömma är att ALLT lärande sker genom att göra saker som man ännu inte kan. Detta gäller även skolledare och lärare, inte bara elever. Om en skola ska kunna utvecklas så gör den det genom att skolledare och lärare ges utrymme att göra sådant som dom ännu inte kan. De får prova och de får misslyckas. De får göra om och göra rätt. De får skratta och de får gråta... tillsammans!

Jag tänker därför börja beskriva och tänka kring mina och våra lärprocesser i en mer offentlig form. HÄR!

Transparens. Sharing is caring. Leva som jag lär. Delakultur.

Jag kommer att tänka fel ibland och jag kommer att ändra mig och gå i motsatt riktning och då kan man tänka att ”men hon ändrar ju sig hela tiden” eller "hon lär ju sig nya saker hela tiden och ändrar sina beslut och tillvägagångssätt utifrån dessa”. Hur man väljer att se det är upp till var och en. Men jag ser det som ett sätt att lära och pröva mina tankar. Det finns kontaktuppgifter till mig i denna blogg, så om någon upplever att de har tankar som kan bidra till min eller vår skolas utveckling hade det varit toppen om ni hört av er.

Jag tror att systematiskt kvalitetsarbete SKA, måste ske på flera olika nivåer i styrkedjan och att var och en måste fundera på VAD är mitt uppdrag utifrån den nivå som jag befinner mig. Som rektor ansvara jag primärt för SKA på skolnivå och för att ska skapa förutsättningar för SKA på klassrumsnivå. Det är dessa nivåer som min inlägg kommer att handla om.

Jag måste därför fundera på VILKA kompetenser måste lärarna på skolan ha för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i klassrummet.

Jag måste fundera på vilket underlag jag behöver få in för att veta vilken kompetens och kvaliteter som finns hos lärarna samt VAD som krävs för att de ska fortsätta utvecklas.

Jag måste även organisera vårt utvecklingsarbete på ett sätt så att det finns tid NÄR, forum och innehåll HUR som är anpassade för de kompetenser som jag har för avsikt att lärarna ska utveckla.

På vår skola och i vår kommun har vi precis börjat nosa på datateam metoden och är någon sugen på att hänga med i våra tankar så ses vi här snart igen.

Vi har precis börjat sammanställa vår data och resultat inför utvärdering och analys. Vad är det som gör att våra pojkar presterar så höga resultat? Varför följer inte flickorna samma positiva progression? Hmm, vad vet vi och vad tror vi...